1. Dietisten säger: "Den bästa dieten vi har är låg-fettsdieten, där kolhydrater ger 50      - 60 % av kalorierna.

Svar:
Låg-fett dieten har studerats i flera stora randomiserade, kontrollerade studier. Det har inte kunnat visas någon viktnedgång under en period på 7,5 år och den har bokstavligt talat ingen effekt på hjärtsjukdom eller cancer.

Låg-fett diet är ett stort misslyckande. Alla stora undersökningar visar att det inte fungerar.

Källanvisningar

  1. Howard BV, et al. Low-fat dietary pattern and weight change over 7 years: the Women’s Health Initiative Dietary Modification Trial. Journal of the American Medical Association, 2006.
  2. Howard BV, et al. Low-Fat Dietary Pattern and Risk of Cardiovascular Disease. Journal of the American Medical Association, 2006.
  3. Multiple Risk Factor Intervention Trial: Risk Factor Changes and Mortality Results. Journal of the American Medical Association, 1982.
  4. Mer: Visa dietisterna denna artikel.


2. Dietisten säger: "Att socker inte är bra beror bara på att det är tomma kalorier"

Svar:
De skadliga effekterna av socker går bortom tomma kalorier. När kolhydrater intas i överskott leder det till allvarliga, negativa effekter på ämnesomsättningen och orsakar insulinresistens, fettlever och många andra metabola sjukdomar.

Studier visar att hög konsumtion av socker i det långa loppet är starkt associerat med risken för fetma, typ II diabetes, hjärtsjukdomar och även cancer.

Källanvisningar

  1. Stanhope KL, et al. Consuming fructose-sweetened, not glucose-sweetened, beverages increases visceral adiposity and lipids and decreases insulin sensitivity in overweight/obese humans. Journal of Clinical Investigation, 2009.
  2. Stanhope KL, et al. Adverse metabolic effects of dietary fructose: results from the recent epidemiological, clinical, and mechanistic studies. Current Opinion in Lipidology, 2013.
  3. Ludwig DS, et al. Relation between consumption of sugar-sweetened drinks and childhood obesity: a prospective, observational analysis. The Lancet, 2001.
  4. Schulze MB, et al. Sugar-Sweetened Beverages, Weight Gain, and Incidence of Type 2 Diabetes in Young and Middle-Aged Women. Journal of the American Medical Association, 2004.
  5. Bostick RM, et al. Sweetened beverage consumption and risk of coronary heart disease in women. Cancer Causes & Control, 1994.
  6. Fung TT, et al. Sugar, meat, and fat intake, and non-dietary risk factors for colon cancer incidence in Iowa women. The American Journal of Clinical Nutrition, 2009.
  7. Mer: här.


3. Dietisten säger: "Ägg höjer kolesterolvärdet vilket ger risk för hjärtsjukdomar"

Svar:
Kolesterol i ägg höjer inte det "dåliga" kolesterolet (LDL) i blodet. Däremot höjer ägg det "goda" kolesterolet (HDL). Ägg förbättrar faktiskt blodlipidprofilen.

Studier visar att äggkonsumtion inte är associerat med hjärtsjukdomar. Ägg är bland de mest näringsrika livsmedel vi har.

Källanvisningar

  1. Rong Y, et al. Egg consumption and risk of coronary heart disease and stroke: dose-response meta-analysis of prospective cohort studies. British Medical Journal, 2013.
  2. Fernandez ML. Dietary cholesterol provided by eggs and plasma lipoproteins in healthy populations. Current Opinion in Clinical Nutrition & Metabolic Care, 2006.
  3. Blesso CN, et al. Whole egg consumption improves lipoprotein profiles and insulin sensitivity to a greater extent than yolk-free egg substitute in individuals with metabolic syndrome. Metabolism, 2013.
  4. Mer: Ytterligare detaljer om äggets hälsobringande egenskaper här.


4. Dietisten säger: "Protein är inte bra för njurarna"

Svar:
Det hävdas ofta att ett högt intag av protein kan skada njurarna, men det är sanning med modifikation. Även om det är viktigt för personer med redan existerande njursjukdom att minska proteinintaget, så gäller det inte för personer med friska njurar.

Studier visar att ett högt protein intag inte har negativa effekter på njurfunktionen hos friska människor, inte ens för kroppsbyggare som äter stora mängder protein.

Källanvisningar

  1. Manninen AH. High-Protein Weight Loss Diets and Purported Adverse Effects: Where is the Evidence? Journal of the International Society of Sports Nutrition, 2004.
  2. Martin WM, et al. Dietary protein intake and renal function. Nutrition & Metabolism, 2005.


5. Dietisten säger:"Mättat fett höjer kolesterolet. Detta orskar hjärtsjukdomar"

Svar:
Detta är en myt. Mättat fett höjer HDL, det "goda" kolesterolet. Till detta kommer att antalet små, täta LDL-partiklar minskar till förmån för de stora, "fluffiga" LDL-partiklarna. Detta minskar istället för ökar risken för hjärtsjukdomar.

Det här har studerats intensivt under de senaste decennierna och studier visar genomgående att mättat fett inte på något sätt är relaterat till risken för hjärtsjukdom.

Källanvisningar

  1. Siri-Tarino PW, et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. The American Journal of Clinical Nutrition, 2010.
  2. Mente A, et al. A systematic review of the evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease. Archives of Internal Medicine, 2009.
  3. Dreon DM, et al. Change in dietary saturated fat intake is correlated with change in mass of large low-density-lipoprotein particles in men. The American Journal of Clinical Nutrition, 1998.
  4. Mer om mättat fett här och här.


6. Dietisten säger:"Lågkolhydratsdieter är ohälsosamma"

Svar:
Detta är helt enkelt inte sant. Sedan 2002 har lågkolhydratsdieter studerats ingående och över 20 randomiserade, kontrollerade studier har gjorts. De visar genomgående på mycket bättre hälsoresultat än vad den typiska lågfettdieten gör. De visar på viktminskning och förbättrar många viktiga riskfaktorer för sjukdom, faktorer som triglyceridnivåer, HDL-värden eller blodsockernivåer.

Källanvisningar

  1. Westman EC, et al. Low-carbohydrate nutrition and metabolism. American Journal of Clinical Nutrition, 2007.
  2. Hession M, et al. Systematic review of randomized controlled trials of low-carbohydrate vs. low-fat/low-calorie diets in the management of obesity and its comorbidities. Obesity Reviews, 2008.
  3. Santos F, et al. Systematic review and meta-analysis of clinical trials of the effects of low carbohydrate diets on cardiovascular risk factors. Obesity Reviews, 2012.
  4. Mer: Många fler studier och noggranna, vetenskapliga genomgångar finner Du här..


7. Dietisten säger: "Rött kött (ex. vis nötkött) är ohälsosamt och skall ätas med
    måtta"

Svar:
Det är riktigt att konsumtion av processad kött är förenat med ökad risk att dra på sig sjukdomar, särskilt metabola sådana, men detta gäller inte för obearbetat rött kött. Obearbetat rött kött är ofarligt, även om det kan bilda farliga föreningar om det är överkokt.

Svaret är alltså att inte undvika rött kött, men att se till att inte bränna det. Associeringen mellan obearbetat rött kött och cancer är starkt överdriven. En större översyn av studier visar att effekten är mycket svag för män och att något samband inte alls existerar när det gäller kvinnor.

Källanvisningar

  1. Micha R, et al. Red and processed meat consumption and risk of incident coronary heart disease, stroke, and diabetes mellitus: a systematic review and meta-analysis. Circulation, 2010.
  2. Rohrmann S, et al. Meat consumption and mortality – results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. BMC Medicine, 2013.
  3. Alexander DD, et al. Meta-analysis of prospective studies of red meat consumption and colorectal cancer. European Journal of Cancer Prevention, 2011.
  4. Alexander DD, et al. Red meat and colorectal cancer: a critical summary of prospective epidemiologic studies. Obesity Reviews, 2011.
  5. Fler studier på rött kött hittar Du här.


8. Dietisten säger: ”Protein är farligt för skelettet och orsakar osteoporos     (benskörhet)”

Svar:
Även om det är sant att protein kan orsaka kalcium förlust i skelettet på kort sikt så kvarstår denna effekt inte på längre sikt.

I själva verket visar studier genomgående att proteinet faktiskt förbättrar benhälsan på lång sikt, inte tvärtom. Alltså, rådet att hålla proteinintaget lågt ökar risken för benskörhet!


Källanvisningar

  1. Kerstetter JE, et al. Dietary protein and skeletal health: a review of recent human research. Current Opinion in Lipidology, 2011.
  2. Bonjour JP. Dietary protein: an essential nutrient for bone health. The Journal of the American College of Nutrition, 2005.
  3. Munger RG, et al. Prospective study of dietary protein intake and risk of hip fracture in postmenopausal women. The American Journal of Clinical Nutrition, 1999.


*****************************************************************************

9. Dietisten säger: “Folk ska sluta äta så mycket salt.”

Svar:
Saltrestriktion kan sänka blodtrycket, ja. Men det visar sig att reducering av saltintaget minskar risken för hjätsjukdomar eller död.

Det finnns ingen vetenskap bakom de 1500 - 2300 mg/dag som rekommenderas av Livsmedelsverket. Människor som äter “normala” mängder salt behöver inte vara oroliga.


Källanvisningar

  1. Taylor RS, et al. Reduced dietary salt for the prevention of cardiovascular disease. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2011.
  2. Jurgens G, et al. Effects of low sodium diet versus high sodium diet on blood pressure, renin, aldosterone, catecholamines, cholesterols, and triglyceride. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2003.
  3. Garg R, et al. Low-salt diet increases insulin resistance in healthy subjects. Metabolism, 2011.
  4. Mer: Flera studier om saltmyten finns here and här..


10. Dietisten säger: ”Fleromättat fett sänker kolesterolvärdet och minskar risken för hjärtsjukdomar”

Svar:
Det finns två olika typer av fleromättat fett: omega3 och omega6. Omega3 minskar risken för hjärtsjukdom men det gör inte omega6-fettet. Det kan förekomma att omega6 (sojaoljan, vegetabiliska oljor etc) kan sänka kolesterolvärdet men studier visar att det faktiskt ökar risken för nämnda sjukdomar

Därför är det så att rådet att öka intag av fleromättat fett utan hänsyn till typen av fett snarare ökar risken för hjärtsjukdom än minskar den.


Källanvisningar

  1. Ramsden CE, et al. Use of dietary linoleic acid for secondary prevention of coronary heart disease and death. British Medical Journal, 2013.
  2. Lands WE, et al. Dietary fat and health: the evidence and the politics of prevention: careful use of dietary fats can improve life and prevent disease. Annals of the New York Academy of Sciences, 2005.
  3. Ramsden CE, et al. n-6 fatty acid-specific and mixed polyunsaturate dietary interventions have different effects on CHD risk: a meta-analysis
  4. Mer: ytterligare studier om vegetabiliska fetter här.


11. Dietisten säger: ”Vi skall välja mejeriprodukter med lågt fettinnehåll för att minska intaget av kalorier och mättat fett”

Svar:
Det finns inga belägg för att människor drar nytta av att välja lågfeta mejeriprodukter istället för full-feta. Lågfeta mejeriprodukter innehåller dessutom relativt höga sockernivåer, vilket också urholkar ovannämnda dietstråd.

Fullfeta mejeriprodukter (särskilt från gräsbetesdjur cows) innehåller många viktiga näringsämnen som vitamin K2 och butyrat, som kan vara sällsynt i övrig kost.

Normalfeta mejeriprodukter innebär lägre risk för fetma. Man ser att människor i länder, där korna huvudsakligen äter gräs, och som äter mycket normalfeta (opastöriserade) mejeriprodukter har en drastiskt reducerad risk för hjärtsjukdomar.


Källanvisningar

  1. Kratz M, et al. The relationship between high-fat dairy consumption and obesity, cardiovascular, and metabolic disease. European Journal of Nutrition, 2013.
  2. Bonthius M, et al. Dairy consumption and patterns of mortality of Australian adults. European Journal of Clinical Nutrition, 2010.
  3. Smit, et al. Conjugated linoleic acid in adipose tissue and risk of myocardial infarction. The American Journal of Clinical Nutrition, 2010.


***************************************************************************

12. Dietisten säger: ”Viktminskning handlar enbart om kalorier in och kalorier ut.”

Svar:
Detta är fullständigt fel. De olika kalorikällorna påverkar kroppens ämnesomsättning skilda sätt och har olika effekter på hunger/mättnad, hormoner eller hjärnan.

Låt oss heller inte glömma att hälsa handlar om så mycket mer än bara vikt. Vissa kalorikällor (tillagt socker, vegetabiliska oljor) kan orsaka skadliga effekter på ämnesomsättningen, effekter som inte har något att göra med kaloriinnehållet.


Källanvisningar

  1. Feinman RD, et al.“A calorie is a calorie” violates the second law of thermodynamics. Nutrition Journal, 2004.
  2. Johnston CS, et al. Postprandial thermogenesis is increased 100% on a high-protein, low-fat diet versus a high-carbohydrate, low-fat diet in healthy, young women. The Journal of the American College of Nutrition, 2002.
  3. Veldhorst MA, et al. Presence or absence of carbohydrates and the proportion of fat in a high-protein diet affect appetite suppression but not energy expenditure in normal-weight human subjects fed in energy balance. British Journal of Nutrition, 2010.
  4. Mer: Fler studier som tar upp kalorimyten finns här..


13. Dietisten säger: ”Det bästa är att äta ofta under dagen - 3 huvudmål och 3 mellanmål.”

Svar:
Det är en myt att det är bra med ex. vis flera mellanmål under en dag. I grunden är det sockerberoende som trigggar detta ständiga ätande. Principiellt behöver vi 3 stadiga huvudmål med rätt näringsinnehåll: 25 % protein, 65 % fett samt 10 % kolhydrater. Det ger ordentlig mättnad och normalt tar det 4-5 timmar innan normal hunger ger sig tillkänna.


Källanvisningar

  1. Bellisle F, et al. Meal frequency and energy balance. British Journal of Nutrition, 1997.
  2. Cameron JD, et al. Increased meal frequency does not promote greater weight loss in subjects who were prescribed an 8-week equi-energetic energy-restricted diet. British Journal of Nutrition, 2010.
  3. Mer: Här krossas denna myt fullständigt.


14. Dietisten säger: ”Du blir fet av fett.”

Svar:
Även om fett innehåller mer kalorier per gram än vad kolhydrater och protein gör så påverkar det inte fettinlagringen. Till detta kommer att mat som innehåller mycket fett tenderar att reducera aptiten

Studier visar genomgående att dieter som har högt fettinnehåll (men lite kolhydrater) leder till större viktminskning än dieter som har lågt fettinnehåll.


Källanvisningar

  1. Brehm BJ, et al. A randomized trial comparing a very low carbohydrate diet and a calorie-restricted low fat diet on body weight and cardiovascular risk factors in healthy women. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 2003.
  2. Yancy WS, et al. A low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-fat diet to treat obesity and hyperlipidemia: a randomized, controlled trial. Annals of Internal Medicine, 2004.
  3. Westman EC, et al. The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus. Nutrition & Metabolism, 2008.



Skulle vara fantastiskt om denna lista kan bli en "vapen" för oss alla att ändra världen - att få fram dietister med djup, ärlig kunskap och som kan hjälpa oss att bli friska och starka människor.