Årets 1:a samling med lchf-gruppen i Kungälv. den 28 januari 2012


Inledning
Till mötet hade vi glädjen att välkomna fyra nya deltagare, som var nyfikna på vår lchf-kost. Tyvärr kunde inte vår primus motor, Rolf Aronsson, medverka eftersom han veckan före genomgått by-pass-operation på Sahlgrenska. Efter en vecka på Kungälvs sjukhus hade han nu fått komma hem, ordentligt medtagen, men vid gott mod. Han lät hälsa, att han säkerligen fått några år extra genom sin kost, men att han ju under större delen av sitt liv ätit som de flesta andra med allt vad detta inneburit av plackbildning i kärlen. Vi räknar med att Rolf åter är på plats vid vårt nästa möte.
Föregående möte i november tog vi bl a upp kolesterolfrågan, utebliven viktminskning p g a hypoteoros samt boken.

Vikten av gener.
Eftersom vi denna gång hade ett antal nya deltagare, gjorde vi en presentation, där samtliga delade med sig av sin motivation och av sina erfarenheter av övergång till en sundare kost.


Grunderna för ketogen kost
Många anser, att lchf är en extremkost eller möjligen en tillfällig bantningsfluga, men för oss, som vill dela med oss av våra erfarenheter, handlar det om en ny livsstil, som ansluter till människans evolutionära förutsättningar.

Människans utveckling
Människans evolutionära historia går tillbaka åtminstone två miljoner år. Lång tidigare skilde vi oss från andra primater, t ex gorillan. Idag är skillnaden mellan oss och gorillan stora, om man undersöker våra matsmältningsorgan. Gorillan har en större andel tjocktarm, där det finns gott om mikroorganismer, som tar hand om cellulosa och stärkelserik föda, medan människan har en lång tunntarm som slutar i en kort tjocktarm. Detta medför, att gorillan kan omvandla, med hjälp av mikroorganismer, kolhydrater till fett, som sedan används som energikälla. Våra möjligheter att omvandla kolhydrater till användbar energi är begränsade och har i dagens livssituation flera nackdelar.

Blodsockret
Människan behöver en viss andel blodsocker, cirka fem gram i blodet för en sjuttiokilos man, för att klara av viktiga funktioner. Å andra sidan får man inte ha en för hög blodsockernivå, eftersom detta leder till döden. För att undvika detta har kroppen ett särskilt hormon, insulinet, som sänker blodsockernivån till den rätta nivån. Problem uppstår, när kosten till stor del består av kolhydrater, d v s molekyler av sockerkedjor, som omvandlas till glukos. En del av denna glukos omvandlas till glykogen i lever och muskler och kan användas som energikälla. Vi alltför hög andel kolhydrater omvandlas överskottet till fett genom medverkan av insulin och lagras i kroppen fettceller.

Fettcellerna
Fettcellerna i kroppen utgör ett i högsta grad aktivt organ, som tar emot energi för lagring, men också levererar energi till kroppens drift. Så länge det finns överskott av insulin, så lagras den omvandlade glukosen som fett och inget fett tas ut. Med höga intag av kolhydrater, och därmed sammanhängande insulinpåslag, tas blodsockernivåerna ner, och passerar under den nivå som är nödvändig. Detta resulterar glukosbrist, ett hungersug, som gör att vi åter kräver mer kolhydrater. Detta kräver insulin för sänkning av blodsockernivån med de följder, som beskrivits ovan. Människans förmåga att lagra fett har egentligen ingen övre nivå, men vi har ju sett exempel på mänskliga fettberg om fem till sex hundra kilo.

Ketogen livsstil
Vid en ketogen livsstil, t ex lchf, använder vi oss inte av kolhydrater som primär energikälla, utan av fett. Människan kan visserligen själv omvandla kolhydrater till fett, men som vi visat ovan, stängs möjligheten av, att använda detta fett, genom förekomsten av höga insulinnivåer.

Ett ändamålsenligt hormonsystem
Genom att dra ner på intaget av kolhydrater övergår kroppen inom någon eller några veckor till att producera ketonkroppar i stället för att använda sig av tillfört glukos. Ketonkroppar eller ketoner är mycket effektivare än glukos som energigivare och lämnar färre restprodukter, t ex mjölksyra. Hormonsystemet glukagon ser till att vi har en jämn och tillräcklig tillgång till blodsocker, som bildas genom att i första hand fetter och i andra hand proteiner omvandlas till glukos. Denna glukos används till att höja blodsockernivån till rätt läge. Under övergången från kolhydratdrift till fettdrift, vilket kallas att man befinner sig i ketos, uppstår vissa egenheter. Man kan uppleva yrsel och illamående och dålig andedräkt. Detta är dock snart övergående.

Var är dessa kunskaper hämtade?
Vid mötet gjorde vi upp en informell lista på vad och var man kan finna de uppgifter vi hänvisar till. Vill du veta mer, och det vill du väl, då kan vi rekommendera den litteraturlista som finns på Rolfs hemsida, kostlotsen. http://www.kostlotsen.se/index_lenkar.html

Vid pennan Ingvar Bejvel.

Tillbaka

Created on ... 15 sept. 2011.